Denna ständiga kyla
Den tar sig ett eget medvetande,
får för sig att dess ord är lag
och jag blir stum i förvåning
över att den faktiskt har åhörare
Stillsamt blir jag slutligen sten
Likt marmor, lika likgiltigt kall
Så,
min utmaning till omvärlden;
Berör mig (men rör ej)
20080318
2 kommentarer:
Råkade hamna på din blogg. Är det du som har skrivit dikten? Jättebra i alla fall. Den gick rakt in i mig. Jag måste titta runt lite till på din blogg.
m: Ja, både texterna och bilderna på den här bloggen är mina. Så tack för orden, kul att du tyckte om dikten :)
Skicka en kommentar